Underbar helg!

I fredags grillade vi och jag fick äntligen dricka mitt efterlängtade alkoholfria,(mindre än 0,5%) mousserande vita vin.
Jag blev salongsberusad. Konstigt va?
Men det var som han sa, han killen på Systembolaget.
Han sa att det är VÄLDIGT nära verkligheten. Och det hade han bannemej rätt i också.



Jag upptäckte en liten "dammtuss" på golvet och bad Leif plocka upp den.
Det var ingen dammtuss.
Den var en död sån här:


En "liten" spindel.

Efter middagen tog vi en tur till Varpsund för att reka läget inför söndagen.


Såg ut att kunna bli en väldigt spännande söndag.


Fint!



Från början av graviditeten var det roligt att fota magen och dess utveckling.
Jag tycker fortfarande att det är roligt att fota. Men inte magen.
Den är inte lika söt längre.
Men såhär ser den ut i vecka 32 i alla fall.


På lördag förmiddag steg vi upp i rimlig tid och åt en smarrig frulle, sen bar det av till Djurgården för att promenixa lite med Anna och hennes nya.
Här är Anna och Stefan.


Hoho!?
Titta hitåt och ge mig ett smajl!


Såg kanske världens minsta, nättaste och sötaste sopbil.
Men så kördes den av en kvinna med.




F.d svan.



På väg tillbaka mot Grönan så såg vi kändis nummer 1.
Marie Bonnevie med sin hund var på promenad.
Foto saknas.
Här sitter två nöjda män på cafeét.
Stefan till vänster och min älskling till höger.



Puss baby!


Efter att ha suttit på cafeét i tio minuter så kommer ingen mindre än Linda Rosing, hennes fästman, deras gemensamma son Kean, fästmannens son samt Lindas son in för att fika.
Det var inte långt ifrån att jag gick fram för att krama om henne.
Jag tycks ju känna henne bara för att jag följer och läser hennes blogg.
Hade blivit en lite annorlunda situation.

Sågs på väg hem.

border="0" alt=""id="BLOGGER_PHOTO_ID_5459177110498428978" />
Och så kom söndagen.
Spöna förbereds.


Njuter av friluftslivet i alldeles för stora kläder och skor.
Eftersom mitt underställ och mina friluftskläder absolut inte passar längre så får jag låna Leifs kläder.
Skostorlek: 46.
Var det lätt att klättra ner för klipporna?
Nope.
Var det lätt att ta sig upp igen?
Nä.
Var det värt att stånkande och suckande och svetten som rann?
JAJJEMEN!




Vobblers och spinners.
Vad ska vi välja? (tror det är vobbler ni ser på bilden)








Vi hittade en tunna.
Jag ville öppna den. Kunde ju vara ett styckat lik eller LIKnande.
Leif ville inte öppna den efter att ha konstaterat att det med all sannoLIKhet var en bajstunna som någon dumpat.


Kunde ha blivit en väldigt spännande avslutning på en fin förmiddag.



Vi fick ingen fisk, men det gör absolut ingenting.
Vi fick nåt helt annat-en underbar förmiddag tillsammans i ett underbart aprilväder och massor av friskluft.
När vi kom hem vilade vi lite innan vi tog en tur i Kista Galleria.
Någon har haft väldigt bråttomt ÖVER refugen här på vår gata.


Smack!


Det här köpte jag:
Vit och blårandigt linne.


Vitt linne.


Ett par trekvartslånga vita byssor



Idag är det måndag.
Men inte vilken måndag som helst, utan det är min första lediga måndag.
Känslan är obeskrivlig!
Jag känner mig fri och lyxlycklig.
Jag steg upp 09.00 och fick i mig frukost.


Nu ska jag sätta mina andra planer i verk.
På schemat står det:
* putsa fönster
* vika och lägga ner babykläderna i byrån
* vika och lägga undan tvätt från igår
* sola på uteplatsen med en stor kopp java
* göra middag till min älskling

Ah! Life is good!