I pulkbacken

Leif tog en sväng till Willys och kom tillbaka med 2 stycken tefat.
Sen lekte vi i snön.




På vägen hem gick vi igenom kyrkogården.
Där såg vi ett spår. Ett spår som till en början var svårt att tyda, men sen såg jag ju vad det var!
Storälgen med sin storballe hade varit i farten.
Ser ju vem som helst att det är ett balleavtryck!
Hahahahahaaaa!!!

Förlåt, jättebarnsligt jag vet.


Café Gröna Stugan har julpyntat.



Magen vecka 15 (15+1) :

Lilla julafton

12 december, Sigtuna Stiftelsen.
Jag, Leif, Annica (Leifs syster)och Tony(Annicas kille)käkade julbord på Sigtuna Stiftelsen.
Jättemysig stämning, knarrande gamla trägolv, levande ljus, varmt och skönt och underbara dofter.






Och eftersom Annica jobbar på Sigtuna Stiftelsen så känner hon till alla vrår.(stiftelsen stod klart 1917 så ni förstår ju hur mycket det spökar där!)
Hon tog oss till TORNET.(!!!)
Det var där författarna satt förr i tiden för att finna inspiration till sina böcker...
Många som varit uppe i tornet har antingen :sett de döda författarna sitta kring bordet och filosofera, känt sig väldigt ovälkommen eller, i de allra värsta fallen... : Aldrig kommit åter...

Så där satt vi då. Vi fyra.
Och bytte julklappar.
Detta var min klapp som jag fick från Annica och Tony.
Blev sååå glad!!! Jag älskar den här doften (Cocoa Butter). Dessutom ska tydligen lotionen vara bra för gravida magar så slipper man få bristningar...


Tornet:



Nu ska jag genast till Kista för att julklappshoppa med Anna.
Tjing!

15 fulla veckor

Idag har jag gått exakt 15 fulla veckor och som vanligt så gratulerar jag och min älskling varandra. Det gör vi varje fredag. Varje full vecka som går.
Det bara är så.

MEN! Nåt magiskt hände för drygt en timme sen.
Jag kände tre snabba "pick,pick,pick" i min mage!!!

Japp, lilla Hjärtat där inne ville göra sig påmind. För första gången.

Det var ashäftigt!

Kom igen! Du får sparka mamma hur mycket du vill!

Jag visste väl att det skulle hända nåt otroligt idag. Det kände jag på mig redan imorse!

Kommer ladda över lite bilder idag. Keep your eyes open.

Tjing!

Vecka 15 (15+0 imorgon fredag)

Mamman:
Livmodern når ett par, tre cm över blygdbenet. Din midja börjar så smått att försvinna och kom ihåg att bära löst sittande kläder. Ta det lugnt och försök att varva ner, om du kan. Både du och fostret påverkas om du stressar. Eftersom bebisen tar kalcium från dig behöver du få dig lite mer än vanligt, du kan också bli extra sugen på mjölk, yoghurt, choklad, glass och andra mjölkprodukter. Du kan känna av humörsvängningar - humöret åker berg- och dalbana. Du kan också bli tankspridd. Många gravida blir svartsjuka och drömmer starka livliga drömmar.

Några kvinnor kan känna av ligamentsmärtor: stickande, dragande smärtor från ena eller ibland båda sidorna om livmodern. Smärtorna kommer oftast när du ändrar kroppsställning - när du vänder dig i sängen eller reser dig upp från sittande ställning. Smärtorna beror på att det stramar i upphängningsapparaten till livmodern, i ligamenten.

Barnet:
Barnet är nästan 13 cm lång och vikten har fördubblats sedan förra veckan! Bebisen samlar på sig kalcium och skelettet blir hårdare och hårdare. Bebisen kan suga på tummen och kroppen är i princip färdigformad. Blodsystem, hjärta, ögon, öron, armar och ben finns nu klara i miniformat inför framtiden. Fostrets hicka kan kännas av mamman, som regelbundna tickningar i magen som pågår i några minuter. Fostret rör på sig mycket i fostervattnet, dricker av fostervätskan och kan kissa. Hjärtat pumpar nu ungefär 28 liter blod/dygn och hjärtljuden kan avlyssnas med en doppler antingen hos barnmorskan eller hemma (tex. via en Angel Sound).

Könsorganen är helt färdigutvecklade och man kan se om det är en flicka eller en pojke. På ultraljud kan man se könet men bara om man har tur och barnet ligger i ett gynnsamt läge. Riktigt säker kan man aldrig bli och undersökning för att konstatera kön förekommer inte.

Hur mår jag då?
Humöret går upp och ner blir arg och glad för ingenting, gråter för småsaker.
Stackars älsklingen, men jag vet att han förstår att detta är inte jag på "riktigt".
Pigg på mornarna (vid typ 03-06-tiden), och trött på kvällarna.
Bra matlust. Inga speciella cravings.

Detta är naturligtvis inte en bild av vår bebis utan en bild jag hittat på nätet.
Såhär ser fostret ut i vecka 15:

Mitt Stockholm just nu.

Kollegan Anne klockan 11:55.

Sveavägen klockan 12:30

Klockan 12:33. Fruktförsäljningen på Hötorget går inte så bra.

Klockan 12:40. Oupptrampad Drottninggata.

Klockan 12:45. Åter på kontoret med snask. Mys!

Klappar

Denna lilla klapp fick jag när vi hade Ekonomi/Finans eftermiddag i måndags.


Och detta är årets julklapp från företaget.
Vi har fått olika prylar från OBH Nordica under ett par års tid nu. Serien "Chili". Riktigt toppen!



Och detta är min klapp till mig själv. Köpt av grannen Pontus 10 år. Han säljer å skolan och de hotade apornas vägnar och jag sponsrade lite.
Doftar lime/bambu.



Obs! Jag vet inte varför allting ser skevt ut. Kan inte fixa.
Den gröna lilla ljuskoppen= klapp från Ekonomi/Finans eftermiddagen.
Blender från OBH Nordica= klapp från företaget.
Ljuset= klapp till mig själv.

Får kolla upp vad problemet är.

Nu hem och göra mat.
Magbild kommer som vanligt till helgen.

Tjing!

Bilder

Vecka 14 (14+0)

Mina nya mammabyxor inköpta i eftermiddags på Vero Moda. (Mamalicious )




Magen i omklädningsrummet

Min nyinköpta kofta (Vero Moda, inte mammakläder, nån måtta får det vara...)

Nu ska jag krypa upp i soffan igen och fortsätta titta på finalen av Idol.
Jag törs redan nu säga grattis Erik!

Godnatt!

Första presenten till bebis.
En söt bok från gulliga grannen Marie.

Fru

Om jag blir gift när jag blir stor så ska jag anlita Björn Skifs att sjunga på bröllopet.

Han ska så längst fram i kyrkan och han får gärna stå på en liten upphöjnad så att alla kan se honom.

Sen ska han få sjunga "Håll Mitt Hjärta".

Punkt.

Ps Ikväll lägger vi upp en bild på maggen.

Imorgon fredagen den 11 december...

...kommer det att publiceras minst en bild på mig och min mage.

Jag har då gått 14 fulla veckor.

De symtom jag har nu är:

* lite tröttare än vanligt
* lite hungrigare än vanligt
* lite dåligare tålamod

Annars mår jag som en prinsessa!
Jag njuter varje dag av att få bära på lillfisen som jag vet ligger där inne och växer till sig.

Ikväll blir det bio med Anna.
"Luftslottet som sprängdes".

Kika gärna in här imorgon vid 20-tiden!

Tjing!

Gåvor i juletider

Fick ett samtal från växeln i fredags.

Jag hade fått blommor som fanns att hämta nere i receptionen...

Den vackraste julblomman från älskling!

I lördags firade vi 6 månader och då erhöll jag nedan gåva.

Ett Bola-smycke i silver, även kallat "änglapingla".
Det plingar lätt när man rör sig.
Ljudet är till för att barnets skyddsängel ska hitta barnet.
När bebisen är född hänger man smycket ovanför sängen så hittar skyddsängeln rätt även då.
Så otroligt vackert och jag bär det varje dag!

Idag, måndag, fick jag en annan gåva.
Min kollegas mamma har gjort dessa åt mig:

Syrianska småpizzor som jag totalt bara avgudar!
Jag ska betala hennes mamma pengar och mamman ska göra flera åt mig.

Nu ska jag hem och förbereda en överraskning åt min älskling och sen ska han få fota min mage så jag kan lägga ut en bild.
Tjing!

Kommentarer

Jag tycker det är jätteskoj med kommentarer.

Nu har jag fixat med inställningarna så att ALLA kan kommentera utan att behöva ha ett google-konto eller dylikt.

Hoppas jag lyckats, säg till mig annars!

Tjing!

Jag vill tacka...

...mammabyxan!

Jag är så JÄVLA STOLT och jag mår som en prinsessa!
Min kärlek till denna lilla/lille krabaten är stor...
Så här kommer lite fler videosnuttar som jag vet att ni skulle kunna döda för att se... Haha!

Nedan:
Ser ut som Hjärtat fastnat i ett läge.
Här mäter läkaren vätskan i nackspalten.

Nedan:
Kolla när tiden är 00:11. Då ser ni en liten boxare som har fullt upp med sina armar och händer.
Kolla även när tiden är 00:51. Tränar upp lite benmuskler!

Låt mig presentera...

...Världens vackraste unge!

Bild 1.
Här ligger jag och visar rygg och rumpa. Inte alls sugen på att visa mig från någon annan sida.




















Bild 2. Nu har jag skruvat och vänt på mig och "sitter" på knä och lutar mitt huvud mot botten. Mina armar ser ni inte riktigt på den här bilden, men både mamma och pappa skrattade åt mina kunskaper i skuggboxning.

Bild 3. Här ser ni min magsäck (den svarta pricken)

Bild 4.
Här ser ni mina hjärnhalvor.

Bild 5. Här har jag lagt mig tillrätta på rygg.
Till vänster ser ni mitt huvud och ansiktet. Sen kommer min bröstkorg med höger arm längst efter sidan, magen och slutligen rumpa/lår och ben.

Visst är jag fantastisk för att bara vara 8 cm lång?

Men vänta ni bara...om några veckor har jag vuxit så det knakat!

Videosnutt.
Här ser ni hur jag snurrar och vrider på min. Konstant.
Läkaren sa att jag var ett friskt och väldigt aktivt barn. Stämmer bra det!

Ultraljudsbesöket gick hur bra som helst.

Jag var sjukt nervös innan och bävade inför vad vi skulle få se.
Skulle det vara ett foster? Skulle det vara nåt foster överhuvudtaget? Skulle det finnas armar och ben? Skulle hjärtat slå?

Läkare frågade oss om vi hade några frågor innan vi började ultraljudet.

Jag sa på halvskoj att "jag är mest orolig över att det är tomt där inne.."
Jag fick gelé på magen och sen satte vi igång.

Det vackraste jag någonsin sett uppenbarade sig på skärmen!

Vårt lilla Hjärta!

Och det första läkaren sa var ordagrannt " Ja, det är definitivt inte tomt. Det är ett foster och det är full hjärtaktivitet".

Jag drog en djup suck av lättnad och kände en tår rinna ner för min kind.
Obeskrivlig känsla! Och att detta pågår i min kropp just nu är ett mirakel i sig!

Efter att ha legat i 1 timme och fått kvalitetstid med bebis på skärm så kunde läkaren konstatera att: Allt ser helt normalt ut! Inga konstigheter alls!

Sen fick jag kliva upp och torka av mig på magen medan läkaren satte sig vid datorn för att kalkylera ut risken (låg eller hög), för Down Syndrom.

Efter 3-5 minuter säger han: Ni har 1 på 3000 vilket är lågt. Det ser jättebra ut och ni kan koppla av!

Den bästa dagen i våra liv (än så länge)!
Vi är evigt tacksamma över det lilla livet i magen och njuter och myser varje dag!

På pappret vi fick med oss står det även:

* Normal hjärtaktivitet
* Normala fosterrörelser
* Normal fostervattenmängd
* Moderkakan är normal och ligger i livmoderns bakvägg

Mätning på foster:
* Sitthöjd 80 mm

* Skallben 26 mm

* Nackuppklaring 2,3 mm

* Cub-risk : 1:2997

Jag ska smälta den här dagen tillsammans med min älskling, i soffan, med Ben&Jerry och Hasse Aro.
Och det ska jag göra nu!

Tjing!

Koncentrationssvårigheter

Om exakt 2 timmar och 15 minuter tar jag bussen från Sveavägen och åker till KS (Karolinska Sjukhuset).

Jag har svårt att koncentrera mig på jobbet idag.
Och det skiter jag i.

Har andra viktiga saker på hjärnan.

Hörs i eftermiddag när besöket är klart.


Tjing!

Magen i adventstider

Bilder från vecka 12 (12+1) :

I söndags hade vi som sagt storstädning här hemma och gjorde adventsfint.

En tomte pryder hallskänken. Stake i sovrumsfönstret.

Mys i vardagsrummet.

Vår nya kökshandduk med klättrande och hängande tomtenissar.

Stake i köksfönstret.

Älskling ville pyssla lite mer ikväll.
Vi har fått en stake som hans mormor har haft och sen hade gulliga Annica (syster till Hjärtat) köpt mossa, flugsvampar, änglar och ljus åt oss.
Pysselmaterial.

Efter.
Schnyggt!

Pappan till barnet, min älskling, mitt liv:

Uppdaterar bloggen på onsdag.
Då händer det grejer...

Tjing!

Jag är förbannat STOLT!

I lördags var vi i Uppsala och fikade med Annica och Tony.
Vi satt på ett gammalt café med urmysig och gammeldags inredning. Det va ba så mysigt!

Nu över till varför jag är så stolt :
Igår storstädade jag och Leif hela lägenheten.
Det dammtorkades, dammsögs, skurades, tvättades, diskades, blommor vattnades, kläder hängdes in i garderober och prylar bars ner till källarförrådet!

Avslutningen på dagen blev en mysig komedi som vi hyrde ("Proposal" med bla Sandra Bullock), och pasta med fläskfilé, tända ljus och mys i soffan hela kvällen.

Ikväll får ni hålla ögonen öppna för då kommer jag lägga upp bild från i lördags på magen (v. 12+1) samt lite bilder på vårt fina, rena och "juliga" hem!

Mammabyxor

Idag fick jag nog.
Jag fick nog av skavande jeans.
Irriterande less på att fortfarande ha kvar märken efter knappar och sömmar på kroppen efter jag tagit av mig byxorna.

Jag tog till mig mammas råd och köpte mig ett par mammabyxor.
Det bästa som jag gjort på minst 13 veckor.
Äntligen får magen vara fri!

Såhär ser dom ut som jag hittade på H&M:

Ja, möjligt att magen putar ut lite. Men så ser det ut när jag inte håller in den.
Mest vätska/fett.

Köpte även ett par bruna mammabyxor på Vero Moda som det var rea på.
Hittade även en hoodie för blott 99 kronor, men det finns inget "mamma" över den för fem öre. Men ack så snygg!