Colin-prinsen av lycka och kärlek!




onsdag 19 januari 2011

Colin upptäcker sina händer

Han har självklart upptäckt dem tidigare, men nu tror jag att han förstår att dom faktiskt tillhör honom och att dom alltid kommer att sitta där.

Början på 2011

Colin har blivit 7 hela månader och kan både krypa, sitta, hoppa och springa.
Han går också med hjälp från oss.

Favoritsysslor:
- Pussa på parkettgolv, mammas fötter, eller mammas kind.
- Leka med sina händer som han nu har hajjat tillhör honom.
- Äta.
- Prata
- Spotta ur napp, stoppa in napp.

Vi var på BVC i förrgår och nu väger han 9720 gram och är 72,5 cm lång.
Vår lilla kille har blivit stor.

Inte undra på att man får ont i ryggen de gånger man kånkar runt på honom.
Han är fortfarande lika glad och ler åt allt och alla. Vår älskade lilla charmör!

Sen vi kom hem har vi umgåtts med vänner, hängt i Uppsala, tagit promenader, haft bajsfest i vardagsrummet och krypit runt i bajs.

Idag var jag, Liina, Nikolai och Colin ute på en lång promenad som avslutades med en fika på Gröna Stugan. Det har varit 0-gradigt och strålande sol. En helt underbar dag!


Mamma och pappas liv!


Leif behöver bara visa Colin våtservetten så grimaserar han med hela ansiktet.
Finns det nån unge som tycker om att bli torkad i ansiktet?


Colin i sin nya pyjamas.


Lilla söta Alexandra kom förbi i lördags med sina föräldrar.
Mysigt!


På lördag dag var vi i Uppsala och shoppade loss lite med Colins fina faster Annica.
Här fikar vi lite.



Bubbas sitter bekvämt i soffan och njuter av att...


... Lovisa kelar med honom.




Just nu är det mycket annat som stjäl min tid och bloggen blir dessvärre lidande.
Men jag lovar, jag ska göra mitt allra yttersta med att uppdatera er oftare.

torsdag 13 januari 2011

Arma barn...

Colin är ju alltid glad.
Ler konstant och har alltid nära till skratt.

Idag ändrade jag på det.
Men bara för ett par sekunder.

Premiärsmak av citron.

Jag vet. Men det var förbannat roligt.

(Ledsen att jag inte har vänt videosnutten åt rätt håll. Vet inte hur...)

onsdag 12 januari 2011

Julen 2010

Julen firades i Ö-vik med nära och kära.
Det har som alltid varit kanonmysigt och saknaden efter varenda kotte är stor!

Colin har blivit uppassad från både höger och vänster och han har älskat varenda sekund.
Kramar och pussar från mormor, kärlek och bus från moster. Kan inte bli bättre.

Men Ö-vik...på återseende snart igen!

Här kommer bilder utan inbördes ordning.

Vi trotsade den 12-gradiga kylan och tog en promenad.
Premiärtur för Colin i hans nya babypulka.



Tung kille.


Trött kille.


Denna bjuder jag på.
Ansiktsmask innan utgång med kärleken.


Kärleken strajkar en pose.


Mamma och pappas tårta till Colin och hans namngivelsefest numero 2.


Mammas halsband var väldigt intressant.


Morfar med sin lilla kärlek.


Efter kvällsbadet var det mostermys i soffan.


Gåstolen fick han i julklapp och kunde naturligtvist inte förstå poängen.
Det tog honom EN dag innan han bokstavligen sprang fram i den.


Hoppgungan förstod han inte heller sig på här hemma i Sthlm.
Även det lärde han sig i Ö-vik.


Klockan sent, men innan tolvslaget väckte vi vår lillfis, tog på honom overallen och åkte in till stan för att titta på alla fyrverkerierna.


Han sov som en stock genom alla smällar.


Nyvaket litet hjärta sitter och myser i sin vagninsats.


Mamma och moster busar.



Att ge parkettgolv blötpussar tillhör favoritsysslorna.
Tur att det alltid är så rent och fräscht hemma hos mormor!


Norrlandsförpackad.


Colin lägger sina händer på våra bowlingklot vilket gav oss tur.
Eller i alla fall fick jag tur för jag vann. Båda serierna.



En annorlunda men skön sittstil i matstolen på bowlingen.


Mystid med mormor på golvet.


Och samma med morfar.



Första mötet med morfars hund.
Det resulterade i en riktig kyss.
Colins första kyss. Av en jycke. Romantiken spirar...



Colin i sin nya overall. Sitter och tar det lugnt.


Bad med pappa.
Det bästa han vet.


måndag 10 januari 2011

Usch, fy och blä!

Nu befinner vi oss cirka 10 mil från Sundsvall och separationsångesten är ett faktum.
Colin är än så länge den enda som är ovetande om vår tunga resa hem mot Stockholm. Han sover som en stock!
Han kommer definitivt känna av det mer när vi kommit hem. Ingen mormor,moster,"moffa",gammelfarmor eller morfar som pussar och kramar på honom. Och varför är inte moster Filippa här och leker med honom? Ska jag behöva hänga med bara mamma om dagarna?,tänker han säkert...

Vi tackar norrland återigen och säger:- På återseende! Snart!

söndag 2 januari 2011

Norrland

Vi har det hur bra som helst här uppe i norrland!

Colin har lärt sig gå i sin gå-stol och rör sig framåt(kryper), i snabb takt och helt obehindrat. Han har också lärt sig sitta helt själv utan stöd, men dock under uppsyn.

Hans hår växer och likaså naglarna. ;)
Greppar han tag i mitt hår och drar så räcker det med att jag säger:"-Försiktigt..", så släpper han genast taget. Han fattar galoppen.

Jag kan inte säga vad som har hänt, men det har hänt. Här i Norrland.
Lillkillen har lärt sig massor av nya saker och vi blir bara mer och mer stolt över vår älskade lilla guldklimp!

Bilder och sånt kommer när vi är tillbaka i Sthlm igen.

God fortsättning!