Advent

Gapa stort.



Colin står nu på alla fyra och försöker ta sig fram.
Det vill säga krypa.
Han är naturligtvis jätteduktig, men även jättearg.
Arg blir han om han inte når leksaken som ligger framför honom.

Han har även blivit en riktig rackare på att vända sig.
Och numera vänder han sig även i sängen och sover oftast på mage och med hela ansiktet ner i kudden.
Det gör mamma sömnlös.

Fast igår natt såg jag att han lärt sig att lägga huvudet åt sidan så han får i sig lite mer syre. Duktig pojke.

Ungefär sjuttiotolv gånger per natt vaknar han, ståendes på alla fyra och ser ut som ett frågetecken med ögonen halvt öppna. Är det meningen att jag ska krypa nu?

Och sjuttiotolv gånger får jag resa mig ur sängen, lägga honom på sidan, stryka på hans varma kind och säga några lugnande ord innan han kan somna om igen.

För att sen vakna upp på alla fyra igen.

Men jag har hopp. Hopp om att just DEN natten, natten med stort N kommer. Natten då han sover hela natten utan trix och fix.

Dumheter att köpa en badstol när man kan ställa ner IKEAs matstol där i.
Colin sitter som en prins!



Första advent firade vi med att gå på julmarknad i Sigtuna.
Jag hade alldeles för lite kläder på mig så marknaden plöjde vi igenom på fem minuter.

Man får skämmas, norrlänning som man är.
Jävla amatör.






Tur att Colins goa faster Annica jobbade i närheten.
Där blev det fika och mys.




Och självaste påven kom på besök.
Storslaget!



Kan snart sitta upp alldeles själv.