Lilla Hjärtat: En salig blandning

Jag säger inte att jag har all tid i världen för det har jag inte.
Men jag har väldigt mycket tid om dagarna till att göra precis vad jag vill.

Att vara mamma till en snart 4 veckor gammal bebis är ingen match, det är inte ansträngande eller jobbigt på något sätt och vis.
Vi har fått världens snällaste och lugnaste prins och varje dag med honom är en gåva och vi är innerligt tacksamma över att just Colin ville komma till oss.

Alla förvarningar man har fått av kreti och pleti.

"Oooh, du kommer få så såriga bröstvårtor och det kommer göra fruktansvärt ont när livmodern drar ihop sig när du ammar. Nästan lika ont som förlossningsvärkarna..."
"Passa på att sova innan bebisen kommer för sen får du ingen sömn..."
"Se till att ha färdig mat i frysen så det är enkelt att värma när du blir hungrig..."
"Ha alltid fikabröd hemma så det bara är att servera när du får besök..."

Mina bröstvårtor har aldrig varit såriga eller gjort ont.
Det känns knappt när livmodern drar ihop sig.
Sova får jag göra. Faktiskt 3-4 timmar i stöten. Det räcker gott och väl för mig.
Färdig mat i frysen? Alltid fikabröd hemma? Vi har en affär, jag brukar hänga där ibland. Där handlar jag och Colin mat OCH fikabröd.
Jag är till och med så duktig att jag GÖR maten samt att jag kokar kaffe och ställer fram fikabröd när gästerna kommer.

Jag kan ju bara prata för mig själv och än så länge är det hur simpelt som helst att vara mamma och jag älskar varenda sekund av det.
Ni får inte tro att jag inte har uppskattat era tips och råd, tvärtom, jag tackar så hemskt mycket för de fick mig att tro att det skulle vara så mycket mer jobbigt än vad det faktiskt är.

Möjligt att det blir tuffare allt efter som han blir större, men vet ni vad?

Den dagen den sorgen.
Det fixar vi då!

Här är lite bilder.

Colin har fått en ny keps.

Vår stora älskade pojke.
Vissa barn är helt enkelt bara vackrare än andra...

Albinette och Maria är några av dem som vallfärdat hit för att få se underverket.

På Socialförvaltningen i väntan på att Leif ska skriva under faderskapspappren.

Ny keps.
Ny skjorta.
Nya hängselbyxor.
En inte så glad Colin.
Vad är det egentligen med killar och prova kläder?

Placering av kapital.
Lillkillen blir rik.

På ängen med mamma.
Prosit!

En vanlig pose.

Nyinköpta bälteskuddar.
Skönt för lilla huvudet.

Leif upptäckte ett litet blåmärke på Colins vänstra arm.
Jag ringde Astrid Lindgrens Barnakut och dom ville att vi skulle komma in.
Klockan 02:00 på lördagnatt fick vi veta av Dr. Ali att det inte alls var ett blåmärke utan ett SUGmärke.
Colin hade vid nåt tillfälle fått ett bra sug om sin arm och där sög han sig fast.
Hans första sugmärke fixade han själv.
Det kommer han få höra när han är tonåring.
Skrämma mamma och pappa på det där sättet...